

I veckan talade jag på Bisnodes internkonferens kring APIer och mitt ämne handlade om hur företag kan använda APIer för att både marknadsföra sig och öka försäljningen (se slides längst ner).
Vad är ett API kanske en marknadsförare undrar. Förkortningen står för Application Programming Interface och är helt enkelt ett enkelt och strukturerat sätt att hantera data, och oftast så menar man ett sätt att låta utomstående få ta del och kunna använda den datan vidare på olika sätt. Har du någon gång klickat på Facebooks gilla-knapp utanför Facebook eller kommenterat på en sajt som använder sig av Facebooks kommentarer så har du använt ett API. Många av de idag så populära apparna har APIer i bakgrunden för allt innehåll och kommunikation.
Andreas Krohn, Mr API i Sverige, förklarade APIer så här på samma tillställning:
Bra svenskt exempel
I Sverige har många av lokaltrafikbolagen gått samman i TrafikLab där ett antal av deras APIer finns, liksom resultaten i form av t ex olika smartphoneappar som olika utomstående utvecklare har gjort så att resenärerna kan planera sin resa när de är ute i trafiken.
Varför ska mitt företag ”bjuda” på information?
Tidtabeller kanske känns som en självklarhet att göra fritt tillgängligt, men varför ska ett ”vanligt” företag bjuda på data? Det finns tre huvudskäl:
- företaget säljer redan data men det sker på ett traditionellt och långsamt sätt där varje kund är unik och det krävs personkontakt och handpåläggning för varje ny kund och nytt användande
- företaget har intressant information som ökar konsumtionen av deras tjänst eller produkter, exempelvis en tv-tablå, information kring produkter, inköpsställen, lagerstatus, bokningar.
- företaget vill öka sin goodwill och förbättra sitt varumärke och bjuder därför på information som inte är affärskritisk. Det kan exempelvis vara forskningsresultat, historisk eller geografisk data av olika slag, arkivmaterial och annat. Ett väldigt roligt exempel som skapade mycket uppmärksamhet och press är Infochimps UFO API med över 60 000 ufo-skådningar och ökade varumärkeskännedomen högst väsentligt.
Förra året började ett enormt intresse för att göra myndighetsdata tillgänglig via APIer och det finns generellt ett betydligt större både insikt och intresse där än generellt i näringslivet. Jonas Lejon har samlat en hel del kring detta på GovData.
Öka konsumtionen av dina produkter
I den klassiska marknadsmodellen AIDA går den blivande kunden genom stadierna Attention, Interest, Desire och Action. När du skapar ett API handlar det inte om att direkt väcka din kunds intresse, utan väcka intresset hos de som ska hjälpa dig att marknadsföra dina produkter. Nej, inte reklambyrån. Möt utvecklarna!
Idag bygger många nya webbtjänster och appar på andras data. Att samla, sortera och filtrera information är idag ofta mer värdefullt än datan i sig, eller som författaren och professorn Clay Shirkey har sagt: ”There is no information overload, only filter failure”.
API som botemedel för resursbrist
En av de första riktigt stora API-succérna är Twitter och det ekosystem av appar och tjänster som tidigt byggdes upp kring företaget. Som en liten startup med begränsade resurser och mycket stark tillväxt fanns inte möjligheterna att bygga bra mobilappar, desktopappar, sök- och aggregeringstjänster. Istället byggdes de av externa utvecklare, antingen för att man själv hade behovet, eller för att bygga upp en kommersiell verksamhet.
Flera av dessa har sedan köpts av Twitter själva; exempelvis AteBits som gjorde populära mobilappen Tweetie som idag är den officiella Twitterappen, desktop- och mobilappen Tweetdeck, social media analysföretaget Backtype, den sociala nyhetsaggregeraren Summify och många fler.
Som jämförelse är ett av de stora klagomålen på Google+ just bristen på integration med andra tjänster och en mycket dålig mobilupplevelse. Google+ API är också mycket begränsat i vad man kan använda det till.
Facebook har flera välanvända APIer men är också ökända för att ändra i sina APIer helt utan förvarning, något som skapar mycket extra jobb för utvecklarna och också skapar misstro kring tillförlitligheten av deras tjänster. Det kan exempelvis handla om appar, analystjänster och managementtjänster för Facebook som i princip blir oanvändbara över en natt. Det är enbart på grund av Facebooks massiva användarbas som den dåliga hanteringen tolereras. Ditt API måste vara mycket mer trovärdigt hanterat!
Nya trender
En stark trend utomlands är shopping-agggregatorer. Jag kanske vill göra en sajt eller en app med enbart svarta damkläder. Har ditt företag ett API med hela ert sortiment av kläder, med text och bild på produkterna, lagerstatus och inköpsställen, och helst länk till er ehandelssajt, så är det enkelt att addera ert sortiment av svarta damkläder till de andra som presenteras i tjänsten. Det blir en destination för kvinnor som just letar efter en svart kjol, tröja eller kappa. Det är målmedvetna och intresserade kunder. Det gör att det kan vara mycket väl värda pengar att betala mig en liten slant för varje kund jag skickar till din sajt – kunder som alltså redan i princip har bestämt sig för att köpa din produkt.
Utvecklare kan också använda din data till s k mashups, dvs kombinera den med andra APIer för att skapa nya tjänster. Det kan vara att visa alla butiker med Vintagekläder i Sverige (Vintagekartan), alla vandrarhem i Sverige eller alla systembolag. Just den sista fick först en app gjord av en utomstående utvecklare och sedan tog det ett år innan Systembolaget skapade sin egen app. Då handlar det ju också om – vem ska ha kontrollen?
Att bygga ett företag på ett API
En av de idag stora svenska startup-succérna är Berlin-baserade SoundCloud som närmast kan beskrivas som ett YouTube för ljud. Redan vid grundandet bestämde man sig att hela tjänsten bygger på samma API såväl internt som externt. Man satte också igång att på allvar marknadsföra sitt API till utvecklarna. Idag finns över 100 appar som bygger på SoundClouds API och tjänsten har med rekordfart växt till 10 miljoner användare sedan grundadet 2008.
Börja med att få ordning på din information
Ett av de stora problemen idag är att väldigt många företag har sin väsentliga data – sådan som man kan använda i ett API – inlåsta i lagersystem och inventariesystem som många gånger har mycket knapphändig information som ofta enbart är uttydbar för vissa personer på företaget. Det finns inga bilder, dåliga beskrivningar, och är inte på något sätt anpassat för att vanliga människor ska förstå – eller attraheras – av informationen. Väldigt många företag listar inte ens vad de säljer på sin webbsajt, och ibland känner inte ens hela personalen till vad företaget får sina intäkter från.
Det första steget mot ett API är därför att sammanställa och publicera vad ni faktiskt säljer. Men, kanske den så kallade vännen av ordning säger, tänk om våra konkurrenter får reda på vad vi säljer och vilken lagerstatus vi har? Eller kan använda vår forskningsdata, eller bygga på våra tjänster?
Om värdet av er affär ligger i hemlighållandet av information, och inte i relationen med era kunder och er ”secret sauce” dvs det speciella sättet som skapar just er unika produkt oavsett om det handlar om upplevelse, pris, geografisk belägenhet eller något annat, så har ni betydligt större problem än huruvida publicering på nätet eventuellt kan skada er affär. Då bör ni tänka framtidsanalys, innovation och paketering. Det skriver jag mer om nästa vecka!
Tills dess, titta gärna på intervjun jag gjorde med amerikanska API-företaget Masherys Roque Versace i veckan kring hur företag kan dra nytta av APIer rent affärsmässigt.
Bisnode: Marketing through APIs


Pingback: API-sessioner på WebCoast » API – Mashup.se